I höstas skulle jag så stort börja skriva på bloggen igen. Av de planerna blev det intet. Jag har så mycket dokumentation att gå igenom så jag fick helt enkelt lägga skrivandet åt sida och istället fokusera på att gå igenom allt. Nytt material kommer in hela tiden från människor som delar med sig av det de har i sina gömmor, så högarna av dokument växer. I somras flyttade jag mitt företag från lokalen jag hyrde på torget i Bispgården … Läs mer →
I början på 1900-talet började intresset för bilkörning vakna i Jämtland. Då fanns inga bestämmelser om inregistrering och besiktning av bilen eller krav på förarbevis. 1906 blev det ändring på det när den första förordningen om biltrafik antogs. I bilregistret för Jämtlands län från 1907 finns fem bilar med och den första var registrerad på Paul Hann från Hammarstrand. Under 1910-talet började biltrafiken komma igång i och 1912 startades bilskolan Carlsson & Persson i Östersund. Innan dess fick man åka … Läs mer →
Vid ett gästabud i Ede, åtta dagar före helgmässan, sköt Hans Rasmusson från Åsen en gammal man i benet. Mannen var Olof Eriksson från Ede och han dog en tid efteråt av skadan. Den 15 december 1679 stod Hans inför rätta i tinget. Gästabudet hölls av Jon Nilsson och en av gästerna var Olof Johansson från Kullsta. Han berättade att finnen Mattz Eriksson från Viksjö hade avfyrat det första skottet i gästabudsstugan för skojs skull och ingen skada skedde. Därefter … Läs mer →
Denna händelse är en av många som man hittar i protokollen i Ragunda tingslags domböcker. Kvällen torsdagen den 20 februari 1657 hamnar den 20-åriga Sven Nilsson från Ede i rejält trubbel på grund av öl och kortspel. Tillsammans med Anders Pålsson och några andra bönder har han ledsagat Carl Sparre genom skogen mot Ångermanland. Väl tillbaka i Bispgården väljer de att stanna till hos gästgivaren Pål Persson för att dricka öl och spela kort. En bit in på kvällen anser … Läs mer →
På skrivbordet bredvid mig ligger det dokument som utgjorde ryggraden i närmare 200 år av tvister i Ragundadalen. Det är det signerade dokumentet med föreningen mellan Västerede Byamän och Ragunda- och Stuguns sockenmän daterat den 14 juni 1794. I de tvister som uppstod efter Ragundasjöns tömning år 1796 har det refererats till denna förening om och om och om igen. Ingen av de inblandade kunde nog ana vilken central roll detta dokument skulle få och hur långdraget efterspelet skulle bli. … Läs mer →
Generalindelningsverket och det ständiga knektehållet, även kallat det yngre indelningsverket, infördes av Karl XI år 1682. Det innebar att de gårdar som ingick i ett visst område måste underhålla en soldat för den indelta armén. Från 1689-1852 fanns fyra roten i Västerede och från 1853 till avskaffandet av indelningsverket fanns det tre roten. Västerstugan var stamhållare och ansvarig först för rote nr 110 och sedan no 33. Att vara rotemästare innebar att man var ansvarig för att roteringen av knektar … Läs mer →
Härom kvällen satt jag och ströbläddrade i gårdens arkiv när några små biljettliknande pappersbitar fångade mitt intresse. Det var ransoneringskort från andra världskriget och jag bestämde mig för att ta reda på mer om hur de användes. Till att börja med fick alla svenska medborgare ett personkort och det första delades ut i augusti 1941. Dessa personkort var en typ av legitimation där namn, födelsedatum, adress och eventuellt yrke framgick. Varje hushåll fick skriva en lista på de personer som … Läs mer →
Den rättsliga processen efter Ragundasjöns tömning pågick i decennier och här är ett exempel som utspelade sig några år efter katastrofen. Innan Ragundasjön tömdes slöts den 14 juni 1794 ett avtal mellan Västerede byamän och Ragunda och Stuguns sockenmän gällande ersättning för det som byamännen riskerade att förlora i och med Ragundasjöns utgrävning. Enligt detta avtal hade Västerede byamän tre alternativ att välja mellan: att behålla de befintliga fiskeställena oavsett hur de kunde påverkas av den nya vattenrännan. att avstå … Läs mer →
I början på 1600-talet tillhörde Jämtland och Härjedalen Norge, som i sin tur var ett lydrike under Danmark. Våren 1611 beslöt den danske kungen Kristian IV att Sverige skulle attackeras via Jämtland och i juli samma år kom en norsk här på 2000-2500 trönder in i Jämtland. Den danske kungen hade gett order om att inte gå för hårt fram och endast små angrepp gjordes i Medelpad och Hälsingland. I maj samma år fick ståthållaren Baltzar Bäck order av den … Läs mer →
Nordens bästa laxfiske fanns en gång i tiden i Indalsälven och bäst var det i Fors socken. I närmare nio mil vandrade laxen från Bottenhavet till Västerede där Storforsen utgjorde ett oöverstigligt hinder för laxens fortsatta vandring uppströms. Våra fiskevatten var eftertraktade och Jämtland åtnjöt särskilda bestämmelser gällande fisket som gynnade ägarna och motverkade rovfiske. Från första halvan av 1300-talet finns ett stort antal dokument som visar hur åtråvärda laxvattnen var och hur de bytte ägare, dock inte alltid frivilligt, … Läs mer →
