Under vikingatiden var Jämtland en självstyrande bonderepublik med ett av världens äldst parlament, nämligen Jamtamot. Jamtamot förbjöds av danska staten när Jämtland tillhörde Danmark men utövades i hemlighet.

Under medeltiden hade Jämtland en autonom (ett område med inre självstyre) ställning i det norska riket och utgjorde en egen lagsaga.

Jämtlands landskapsvapen symboliserar hur älgen (Jämtland) attackeras från väster av en hund (Norge) och från öster av en falk (Sverige).

1523 ville Gustav Vasa att jämtarna skulle alliera sig med honom men han blev nekad. 28 år senare förbjöd Gustav Vasa jämtarna att köpa koppar från Sverige.

1575 avskaffas Jämtlands gamla sigill som funnits sedan 1274 och man fick ett nytt, en sköld med två norska Olovsyxor på. Den danska kungen fråntog dock detta sigill från jämtarna 1614.

1178 till 1645 var Jämtland norskt men det hindrade inte att Jämtlands statstillhörighet ändrades 13 gånger mellan 1563 och 1677. Bara under hösten vintern 1563/64 svor jämtarna trohetsed fram och tillbaka mellan Sverige och Danmark hela fyra gånger.

Kalmarkriget, i Jämtland kallad Baltzarfejden, utspelades 1611-1613. Efter kriget fick 1300 av Jämtlands 1470 odelsbönder sin jord konfiskerad på grund av illojalt uppträdande under kriget. Först 1647 fick de jorden åter.

1645 blev Jämtland svenskt men det dröjde till 1699 innan jämtarna ansågs så pass svenska att de fick svenskt medborgarskap. Detta innebär att Jämtlands befolkning är den sista ’folkgrupp’ som kollektivt fått medborgarskap i dagens Sverige.

Vid två tillfällen, 1657 och 1677, ockuperades Jämtland under korta perioder av Danmark. Båda gångerna befriade norrmännen oss. Under den här perioden bedrev jämtarna snapphaneverksamhet (gerillakrig) mot svenska armén.

1688 fick Jämtarna igenom ett avtal där det slogs fast att jämtländska styrkor inte fick tas ut i krig utan de skulle enbart försvara landskapet. Detta avtal revs upp av kung Karl XII, som regerade mellan 1697 och 1718. Jämtarna deltog därför i Armfeldts fälttåg vintern 1718/19 mot Trondheim i en 5800 man stark trupp. Detta fälttåg har blivit känt som Karolinernas dödsmarsch och 4273 man dog på fjället inklusive kung Karl XII.

1786 grundades Östersund och 1810 återförenades Jämtland och Härjedalen genom länsreformen och blev Jämtlands län med Östersund som residensstad. Östersund var då Sveriges minsta stad med endast 200 invånare.

Dela det här: