Vi är inte till salu! är rubriken till artikeln jag i snart 25 års tid har haft fasttejpad på dörren till ett skåp.

Artikeln skrevs en dryg vecka efter folkomröstningen 1994 gällande medlemskap i EU. Någon i Sveriges avlånga land blev upprörd över att flest motståndare till EU (71,5%) fanns i Jämtland och skrev en insändare om att Jämtland kunde säljas till Norge. Expressen hakade på med en artikel samt en egen ’folkomröstning’ i frågan. 84% tyckte att det var en bra idé att sälja. Artikeln må vara åt det skämtsamma hållet men det fick mig att börja fundera. (Läs artikeln här.)

Insändare Expressen november 1994.

Ragunda och Strömsund var de kommuner med flest nejsägare till EU i hela Sverige, 79,6% respektive 81,8%. Båda kommunerna har tidigare varit gränsland mot Sverige och drabbades hårt under gränsfejder och krig på 1500- och 1600-talen. Har vi jamtar nedärvda minnen som gör att vi protesterar när något riskerar att negativt påverka vår vardag? Sitter det i genbanken att sparka bakut?

Ett annat exempel utspelade sig i september 2016. Frågan om att bilda ett ’Stornorrland’ var en het potatis och folkinitiativet ’Rösta om Stornorrland’ drog igång en namninsamling. För att få till en folkomröstning i frågan krävdes namnunderskrifter av minst 10 000 jamtar. Inom tre veckor skrev 20 740 människor på, vilket motsvarar 20% av alla röstberättigade i Jämtland och Härjedalen. Kraven för en folkomröstning uppfylldes men det blev inget med det.

Region Jämtland Härjedalens protokoll från regionfullmäktige februari 2017 gällande frågan finns här.

I Indelningskommitténs slutbetänkande på sid 21 står:

“När det gäller befolkningens synpunkter är indelningsfrågornas karaktär sådana att det är rimligt att besluten föregås av information och diskussion, samt att de är väl förankrade. Det finns därför anledning att särskilt reglera att hänsyn ska tas till befolkningens önskemål och synpunkter. Befolkningens inställning måste dock vägas mot andra intressen och faktorer, som till exempel berörda kommuners och landstings inställning, näringsgeografiska och ekonomiska förhållanden samt statens behov av att göra förändringar i sin administrativa indelning. Den typ av avvägningar det är fråga om kräver en helhetsbedömning som i grunden vilar på politiska ställningstaganden och värderingar. Vi föreslår därför att regleringen när det gäller ändringar i landstingsindelningen bör utformas på så sätt att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas.”

I värsta fall blir vi fråntagna våra röster i denna och liknande frågor framöver.

Vad säger vi jamtar om det?