Familjen Olaus Olofsson var den sista familjen som bodde i ‘Gammelbyggninga’. Olaus och Lisa fick sju barn:

• Albert, 1872
• Kristina, 1874
• Tilda, 1876
• Oskar, 1878
• Alma, 1881
• Beda, 1885
• Erik, 1887

När Olaus dog vid 64 års ålder år 1913 hade han begravt två döttrar och sin hustru. Tilda dog 6 år gammal i mässling och Kristina och hustrun Lisa dog i lungsot 1894 resp 1898. Under 1800-talet dog vart tionde barn i förskoleåldern av mässling och lungsot (tbc) var den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar med sina tusentals dödsfall per år. När tbc nådde sin topp orsakade sjukdomen nästan vart fjärde dödsfall.

På våren 1922 dog Beda, 37 år gammal, av barnsängsfeber som är en svår livmoderinfektion med blodförgiftning som drabbar nyförlösta kvinnor. Hon hade fött sonen Lars några veckor tidigare. På hösten samma år dog även Oskar lungt och stilla på Östersunds lasarett. Han blev 44 år.

Brodern Albert och systern Alma bodde sedan flera år tillbaka med sina respektive familjer i grannbyar i socknen. Kvar på den en gång så livliga gården var bara Erik och Anna med dottern Ulla som föddes 1923. Den lilla familjen flyttade in i den ombyggda bakstugan och ‘Gammelbyggninga’ lämnades tom. Även Erik var sjuklig och han dog vid 47 års ålder år 1934 av hjärtfel.