På 1580-talet grundades Härnösand. Det var ett av Gustav Vasas sätt att ta kontroll över handeln och få bukt med de förbjudna marknadsplatserna utefter Norrlandskusten. 1584 uppmanades landsköpmännen i Ångermanland att transportera byggnadsmaterial till uppförande av staden. Om de gjorde som de blev tillsagda skull de få goda privilegier, om inte så riskerade de att deporteras. Det tog skruv och under våren 1585 hade några sjöbodar byggts upp och det fanns timmer framkört för vidare byggnation. 1586 exproprierades de tre närmast liggande hemmanen för att omlokaliseras till Härnösand och som plåster på såren fick de drabbade hemmansägarna kronojord någon annan stans i landskapet. De första Härnösandsborna fick fritt strömmingsfiske vid Härnön och Lungön, monopol på brädhandeln i Ångermanland samt frihet från alla utskrivningar.

1586 fanns de första borgarna på plats samt kungens nya fogde Per Ericsson och 1587 fick de 5 års frihet från alla borgerliga pålagor mot att de bodde i staden i minst 5 år till. De fick även rättighet till all handel och alla inrikes köpstäder samt förtur till alla Ångermanlands exportvaror som kronan inte gjorde anspråk på samt rätt att köpa upp alla skinnvaror i landet efter att kronans behov hade blivit tillgodosett. Köpmän från andra städer fick inte bedriva direkthandel med allmogen förutom vid korsmässomarknaden.

Trots dessa förmåner går inflyttningen till staden trögt och 1590 hotar kungen att ta borgarnas hemman om de inte bosätter sig i gårdarna i staden. De första stadsborna kom i första hand från Ångermanland men även från Hälsingland, Västerbotten, Finland och Jämtland.

Mårten Olofsson var en av jamtarna som flyttade från det norsk/danska Jämtland till det svenska Härnösand. Mårten föddes i Västerede på gården som sedermera blev Västerstugan där jag bor idag. Mårten är bror till Sven Olofsson som stannade kvar på gården och är en av mina förfäder i rakt nedstigande led.

Mårten flyttade troligtvis till Härnösand för han såg en möjlighet i de privilegier som utlovades och bestämde sig för att ta chansen. Redan 1593 var han borgare och ägnade sig framgångsrikt åt handel. Bland annat importerade han engelskt tyg, hampa och salt samt exporterade smör, bockskinn, gråskinn, tjära och sågbräder. Vid ett tillfälle skeppade han ut 4,4 ton ’jämtejärn’ som kom från Jämtland.

1602 var han inte bara rikast i staden, han var också Härnösands borgmästare. I sin ägo hade han nio stugor (rum) med nio skorstenar, tre sjöbodar, en kålgårdstomt och ½ tunna utsäde. 1610 har han hemman i Solum och Brattås på Härnön och i By i Häggdånger som omfattar ca 28 hektar samt ägor på ca 0,71 hektar i Österede, Västerede och Näsgården i Fors som han köpt av sin bror Sven. Jag skulle tro att fisket var en av anledningarna till att ha ville äga mark här.

Mårten var gift med Karin och utefter vad jag har hittat så hade de två döttrar och möjligtvis en son vid namn Olof Mårtensson. Vad döttrarna hette vet jag inte (än) men den ena var gift med Lars Jöransson och den andra med befälhavare Baltzar Bäck. Jag kommer att återkomma till dessa två herrar framöver då den ena är inblandad i ett tingsärende 1650 och den andra spelade en stor roll i Baltzarfejden som var en väpnad konflikt i Jämtland och Härjedalen under Kalmarkriget 1611-13.

Borgmästare Mårten Olofsson dör 1621 och begravs mitt i Härnösands första kyrka som uppfördes 1593 och brändes ner 1721 av ryska trupper. Den nuvarande domkyrkan är uppförd på samma ställe som den gamla och färdigställdes 1846.