I höstas skulle jag så stort börja skriva på bloggen igen. Av de planerna blev det intet. Jag har så mycket dokumentation att gå igenom så jag fick helt enkelt lägga skrivandet åt sida och istället fokusera på att gå igenom allt. Nytt material kommer in hela tiden från människor som delar med sig av det de har i sina gömmor, så högarna av dokument växer.

I somras flyttade jag mitt företag från lokalen jag hyrde på torget i Bispgården till det köket i det gamla boningshuset, Gammelbyggninga, hemma på gården. Då passade jag även på att flytta allt forskningsmaterial dit eftersom det började bli trångt i vardagsrummet.

Allt var frid och fröjd fram till några veckor sedan när jag upptäckte att innertaket i salen, ett rum bredvid kontoret, hade släppt. Sedan dess är en stor del av Gammelbyggninga en byggarbetsplats. Förutom att innertaket plockats ner så var vi även tvugna att lyfta bort golvet ovanför salen för att komma åt att göra strukturella och nödvändiga förstärkningar i huset.

Under sommaren 2019 ställde jag i ordning och möblerade salen och så här blev slutresultatet. Ett halvår senare är rummet endast ett timmerskal utan tak. Tapeten från 1888 är den största förlusten. Allt annat gick att rädda.	Takpappen hade spruckit och innertaket hängde som en stor hängmatta genom hela salen. Om taket hade släppt hade allt varit totalt mosat pga tyngden från isoleringen. Det är möjligt att även golvet hade gett vika genom den plötsliga extra tyngden.
Här ser man tydligt att innertaket hänger som en båge och har dragit med sig delar av tapeten och spräckt takpappen. Observera att taklisten i trä inte har gått av utan även den är bågformad.	Salen håller på att tömmas och innertaket har stagats upp så att det kan tas ner under kontrollerade former. När fotot togs hade vi ingen aning om hur omfattande rivningen skulle bli.

En del av isoleringen som tyngde ner innertaket ligger på golvet i väntan på att skyfflas ut genom fönstret.

På grund av röran, dammet och ljuden från hantverkarnas hamrande och sågande, tog jag i helgen beslutet att flytta in allt forskningsunderlag till bostaden igen. Jag flyttade runt lite möbler på övervåningen, för att göra plats för ett par bord och sen blev det till att bära över alla papper, pärmar, böcker och kartor.

Min nya ‘forskningscentral’ inne i boningshuset.

Det tog en dag med det var det värt.